"Jag dricker så lite jag vill"

Söndagsbilagan till DN (http://www.dn.se/livsstil/halsa/drick-smartare-och-ma-battre-1.1036496) har en artikel om hur man kan dricka smartare och som också tar upp alkoholens skadeverkningar ur ett hälsoperspektiv. Det står visserligen ingenting om alkohol som cancerframkallande ämne, vilket det är. Nästan alla cancerformer stimuleras av alkohol, t.ex. bröstcancer som är en mycket vanlig dödsorsak bland kvinnor och prostatacancer för män.

Men att det överhuvudtaget kommer upp är väldigt uppfriskande i detta instängda rum som är svensk alkoholsyn överlag. Att Jonas Leijonhufvud, som ska skaffa sig en bättre hälsa i denna artikelserie, skriver att han nästa gång han går på krogen och grabbkompisarna säger ”kompis, du dricker dåligt.” ska han stålsätta sig för han dricker hur lite han vill (http://www.dn.se/livsstil/2.1200/kompis-jag-dricker-sa-lite-jag-vill-1.1036495).

Ett plus i kanten, även om det är sorgligt, är att flera kända mediepersonligheter dött relativt unga (60-70 års ålder) på senaste tiden, antagligen med kombinationen alkohol och stress i ryggsäcken. Mediefolket börjar väl bli skraja och det innebär mer uppmärksamhet för alkoholfrågan.

Till sist måste jag bara referera till detta som också stod i DN:s söndagsbilaga idag:
Fråga: Har du tagit en vit månad någon gång?
Det går nästan sju sockerbitar på ett glas rött och en stor stark innehåller lika många kalorier som en tårtbit. Dessutom försämrar alkoholen leverns förmåga att bränna fett. Men det är sällan på grund av vikten som vi spottar i glaset.

Panagiotis Kotsadam, 62, taxiförare, Sundbyberg
- Jag har haft många vita år. Jag dricker inte alkohol eftersom jag inte gillar det. Det är varken av hälsoskäl eller religiösa skäl. Jag har provat, men tycker inte om smaken.
(Källa: Veckans fråga DN 31/1 2010, s. 4)

Bilden är på en liten farbror med ett stort skägg och mysig uppsyn, är inte det dagens förebild?

I Frankrike pratas det

Frankrike är vinlandet nummer ett. Inget annat land är väl så förknippat med sippande av vin och smällande av champagnekorkar. MEN, något har hänt. Det har börjat pratas. Alkoholkonsumtion har börjat diskuteras, jag vet inget om vilken sida som har de bästa argumenten eller något i den stilen men i det här fallet gör det inte så mycket. Det viktigaste är att alltid hålla diskussionen om drickandet aktuell. Så fort den tystnar försvinner debatten om baksidorna och alla de som faktiskt råkar illa ut p.g.a. alkoholkulturen. Vi i Sverige måste också ifrågasätta och prata. Annars står vi där med en rejäl baksmälla om några år.

Fylleförbud inomhus på krogar?

Detta inlägg är smått oseriöst. ;)

Jag läste i DN idag (Onsdagen den 27 Januari) att rökstoppet på krogarna har minskat antalet personer som dör av passiv rökning med mer än hälften, från 500 personer per år till 200 personer per år.

Om rökstoppet kan bidra till sådana positiva förändringar inom sitt område, trots att det inte är en speciellt komplicerad åtgärd, vad skulle då inte kunna åstadkommas gällande alkoholens alla skadeverkningar på samhället, individen och omvärlden?

Med små och enkla åtgärder som t.ex. mindre alkoholreklam och mer upplysning så kan kanske misshandel, förgiftning, mord, våldtäckter, ratfylla och andra negativa aspekter till följd av alkoholen minskas? Eller? Det är i alla fall det bästa man kan hoppas på, för jag tvivlar på att fylleförbud på krogar och dylikt är ett alternativ som skulle uppskattas så värst mycket av det alkohol-insyltade svenska folket. Det skulle förmodligen bli ett ramaskri om man ens nämnde minskad tillgång till alkohol och den dryckesvana som majoriteten fötts upp till att leva med som ett naturligt inslag i vardagen.

Hur skulle konsekvenserna se ut om det rådde fylleförbud inomhus på krogar? Skulle drickandet minska efterhand då, eller bara ske på annan plats? En ganska intressant och underhållande tanke, speciellt i samband med vintern, folk skulle springa ut i kylan som galningar... bara för att få dricka sin älskade alkohol och vara stupfulla utomhus. Om jag föreslog detta är jag säker på att jag skulle få "det förstör kulturen", "det förstör krogarnas syfte", "folk är säkrare när de dricker på krogar än utomhus" och dylikt till svar. Ja, så är det väl att leva i alkoholkulturens land. Eller? Ge mig svar på tal!

I jakten på körkortet...

...satt jag på Riskettan (kursen om alkohol, trötthet och stress som man måste gå innan man tar körkort) förra veckan och funderade lite på det vi fick lära oss. Om folk drack mindre skulle vi ha färre döda i trafiken. Är det verkligen så värt det att dricka att man tar några extra offer på våra vägar varje år? Jag fick reda på att 12000 kör rattfulla varje dag, VARJE DAG. Det finns ungefär 12000 taxibilar i Sverige, hur ofta ser du en taxibil köra förbi? Lika ofta kör någon rattfull och lika ofta finns risken att någon oskyldig människa råkar varar på fel plats vid fel tillfälle. Och medan taxibilar är mer koncentrerade kring storstadsområden (inbillar jag mig) kan någon köra rattfull precis var som helst. Tänk på det nästa gång du ser en taxi passera...

Om vi nu ska ge oss in på politik också

Jag har en liten fundering bara; Fredrik Reinfeldt påstod, i sitt anförande till partiledardebatten onsdagen 20 januari, att en av de viktigaste frågorna blir att bekämpa brott och droger, DROGER. Tidigare i veckan presenterade folkhälsominister Maria Larsson ett förslag till en ny alkohollag som bl.a. ska göra det lättare för ställen som inte serverar varm mat att få alkoholtillstånd.
Hm… Skulle det inte vara ett bättre sätt att bekämpa droger genom att begränsa spridningen av den vanligaste av dem alla? Även om inte just den här nya paragrafen i lagen får en enorm betydelse är det en signal som säger: drick, drick, DRICK! Visst kan man mena att det är var och ens ansvar hur man sköter sig. Men blir varor som alkohol mer tillgängliga är det oundvikligt att folk dricker mer än annars, det kan till och med forskning visa.
Så, dålig koll eller dubbelspel? Snarare det senare skulle jag tro. EU vill ju att vi ska dricka mer så att vinbönderna får sälja så mycket de bara orkar, samma sak med den snuskigt rika bryggeriindustrin. Men det låter ju alltid snyggt och ansvarstagande att man ska bekämpa droger.

Alkohol är en drog - en accepterad drog.

Jag sneglade lite på när mina föräldrar tittade på "Stjärnorna på slottet" alldeles nyss. Där talade Tommy Körberg om hur förkastligt, farligt och beroendeframkallande kokain är - trots dess många positiva biverkningar - ett riktigt vettigt och fångande litet inslag i serien. Sedan, när de talat klart om kokainet, höjde samtliga "stjärnor på slottet" sina glas och drack sin berusande stämningshöjande alkohol. Det fick mig att gapskratta. Ur min synvinkel såg hela situationen synnerligen komisk ut.

Tillåt mig att förklara varför. De flesta verkar inte inse det, men alkohol är faktiskt en drog. Det är precis lika mycket en drog som alla andra droger runt omkring oss... men ändock en accepterad drog i samhället. Det är en lika accepterad och vardaglig företeelse i samhället, som tillexempel sex eller andra adrenalinhöjande upplevelser är. Samtliga drogers huvudsyfte är att på ett eller annat onaturligt sätt förvrida sinnet, trycka på gömda och glömda knappar i huvudet, förstärka specifika impulser samt skruva om maskineriet i hjärnan tillfälligt eller permanent. Det är exakt vad droger gör och precis vad alkohol också gör. Alkohol borde därför på inget sätt exkluderas ur kategorin droger, utan istället ses som den riskfyllda substans den faktiskt utgör i den här världen.

Vill du veta varför jag anser att alkohol är en riskfylld substans? Skrattar du åt påståendet? Ja du, vi får väl se... keep reading...

Finns svaren i botten på flaskan?

Det finns så många frågor som behöver söka sina svar, så många frågor som behöver flyta upp ur dimman och komma till klarhet, som behöver formas i ord... likt glaset som omsluter flaskan. Vad finns där inne bakom glasets spegling? Vad betyder den egentligen, vätskan som stilla flyter genom världen och snärjer den alltmer i sin tysthet?

Alkoholen gör sin existens påmind överallt i vårt samhälle... vare sig man skådar högt eller lågt, till fest eller till ruinering... till lycka eller olycka. Vart man än vänder sig och vad det än gäller, rinner och flyter dess vätska omkring i blod, i burkar och i flaskor... för att omsluta hela samhället och på något underligt vis binda samman människor med sin berusande makt - men varför? Det är en fråga som jag har funderat över ända sedan jag fick reda på att det finns någonting som heter alkohol... någonting som för en kort stund kan höja vissa olycksaliga själar till blind hämningslös lycka, men ändock krossa och fördärva både liv, kropp och själ... någonting med makten att suga ned en människa i begärets mäktiga skoningslösa djup, utan att lättvindigt släppa taget om sitt byte när det väl är fångat. Vissa slipper undan, vissa klarar att balansera på knivens vassa egg... men det är långt ifrån alla.

Varför dricker man alkohol? Vilka personliga skäl har man? Vad gör det så svårt att sluta? Varför börjar man överhuvudtaget dricka? Varför har alkoholen en så stor roll i vårt samhälle? Vad är det som ger den en sådan makt? Vad skulle hända med vårt samhälle om det inte fanns alkohol? Vilken funktion har alkoholen som maktmedel både individuellt och kollektivt? Och vi som inte dricker, vilka skäl har vi till vår ståndpunkt? Hur känns det att vara en festprisse? En "måttlig" konsument av alkohol? En nykterist? En som bara dricker någon gång ibland? Det finns så många frågor, så många att de inte får plats.

Vätskan i flaskan svävar tyst och stilla i glasets hårda yta. Inga svar kommer därifrån. Jag tror att svaren kommer till den som ser världen omkring sig, betraktar, lever sig in i det andra berättar, lyssnar, funderar, delger sina egna tankar och försöker förstå andras. Jag vill försöka finna svaren på många frågor som länge har gäckat mig, som den nykterist jag har varit hela mitt liv hittills, en betraktare av alkoholens jordklot och genomsyrande makt... utifrån. Nu vill jag söka inifrån, gräva så djupt jag kan, höra andras ord och se deras synvinklar. Det är inte säkert att jag lyckas finna svar på allt. Men med andras hjälp, med andras berättelser och erfarenheter, kanske vi tillsammans kan komma en bit på väg och sträcka oss efter svaren. Allas perspektiv och synpunkter räknas.

Nu återstår bara den ödesdigra frågan: Vågar du, med öppna ögon och med klart sinne, kasta dig ut på jakt efter svaren och försöka se sanningen i vitögat?

Nu bryts tystnaden

Jag tar mig friheten att börja blogga här. Det är på tiden att någon tar upp frågor om drickande och alkoholkultur i Sverige och världen. Det debatteras alldeles för lite om ett ämne som mer eller mindre påverkar oss varje dag. Alkoholfrågan är inte bara en personlig fråga om att dricka eller inte utan också en viktig politisk fråga. För vem tar ansvar för de barn som växer upp med alkoholiserade föräldrar? För den som får cancer i förtid för att man upplevde sig själv som odödlig när man var yngre? Eller för att fattiga i U-länder exploateras i jakten på nya marknader för bryggarna?
Men det handlar också om hur man tar hand om sig själv och hur man ser på sig själv. Är det inte viktigare att stärka sin självkänsla istället för att hälla i sig gift? Att man kan ha hur kul som helst bara genom att skippa något som dessutom smakar fönsterputs (klockrent från Doreen Månsson: http://www.dn.se/livsstil/livsstilsreportage/doreen-mansson-mitt-framsta-skal-ar-att-alkohol-smakar-fonsterputs-1.890098).

I alla fall, bloggen kommer att handlar om allt detta och lite till beroende på vad som kommer i vår väg!