Alkoholmyten är som en illasittande sko

Det är som hela samhället skulle ha skavsår liksom, så illa passar myten om alkohol som lyckomedel ihop med oss människor. Visst finns det talesätt som att varje människa är sin egen lyckas smed, men tydligen gäller dessa inte så fort det kommer till alkohol.

Det finns så mycket som sticker, kliar och svider när det gäller alkohol. Det är t.ex. finare att dricka vin med alkohol i än vin utan alkohol i. Men varför skulle det vara sämre att dricka alkoholfritt? Det är ju fortfarande vin!
Alkohol har en särställning och behandlas nästan som något magiskt. Men skulle man prata om drogen utan att nämna den vid namn som dödlig,skadlig och ställer till med en massa problem i alla typer av samhällsskikt skulle nog de flesta undra varför den inte redan var förbjuden.

Det är lätt för oss västerlänningar att köpa KRAV-märkta bananer, släcka ljuset en timme under Earth Hour eller skicka en slant till Haitis jordbävningsoffer. Men att krossa myten om kejsarens nya kläder i form av ett gift som häller i sig tycks bra mycket svårare - även om ansträngningen inte skulle kosta någon mycket.

Varför berusa sig på ett gift när man kan bli berusad på livet? Det har jag ofta undrat...

Fake eller Fake Free - nu är vi igång!

Spenderade dagen med att lära mig om det nya Fake Free-projektet tillsammans med Mevelyn och andra trevliga s.k. "Fake Free Piloter". Det var faktiskt väldigt lärorikt och jag tror att det kan bli ett nytt sätt att få bukt med det överdrivna supandet på. Få folk att inse vilket skämt alkoholen är och att de egentligen bara är brickor i alkoholindustrins stora monopolspel för att köpa upp världen.

Dagen avslutades på Ice Bar Stockholm. Kul eftersom vi snackat om just den som en del i ett visst superkänt vodkamärkes promotande av sig själv. Självklart drack vi bara alkoholfritt och självklart var vi gladast och hade mest energi av alla de som var där.

Man äger världen utan alkoholens täta dimma framför ansiktet.

Hur mycket är berusningens lycka värd?

Jag läste en väldigt intressant essä i DN den 21 mars 2010 av Olavi Hemmilä. Den berättar om att det finns ett litet land i Himalaya som heter Buthan. Istället för BNP (bruttonationalprodukt)/GNP (gross national product) har de en annan måttenhet som heter BNL (bruttonationallycka)/GNH (gross national happiness). Landets välstånd mäts alltså i lycka & livskvalitet istället för i pengar & materialistiska tillgångar. Mätmetoden för lycka är komplicerad och ständigt under utveckling. Man mäter bl.a. lyckan i 9 olika domäner: psykologiskt välbefinnande, ekologi, hälsa, utbildning, kultur, levandsstandard, tidsutnyttjande, samhällelig vitalitet och gott styre.

En stor anledning till att alkoholen är en drog som fortsätter att vara laglig och t.o.m. marknadsförs flitigt på många håll i världen är just att folk tjänar mycket pengar på det och inte är villiga att släppa sin enorma vinstmaskin, även om alkoholen skadar individer och samhället på många sätt. Så länge det lönar sig att tjäna pengar på alkohol så kommer hela alkoholindustrin att fortsätta att rulla på som den alltid har gjort. Den stora efterfrågan från folket kommer att finnas så länge reklamen och vinterna finns... och tvärtom.

Men föreställ er nu att merparten av länderna bytte ut sitt BNP mot BNL. Då skulle det plötsligt inte vara ekonomin och vinsterna som räknades längre, utan folkets välmående och livskvalitet. Allt som gjorde människor olyckliga skulle förkastas och t.o.m. förbjudas. Då skulle alkoholindustrin inte heller längre handla om huruvida alkoholen är en lönsam produkt och viktig ekonomisk faktor eller inte. Den stora frågan gällande alkoholen skulle istället bli: Innebär alkoholen verkligen välmående och livskvalitet för människorna, eller inte?

Det finns inget enkelt och enigt svar på den frågan. Många männsikor menar att alkoholen har stora fördelar, men många menar också att den innebär stora nackdelar. Jag tror att det i huvudsak skulle handla om en fråga som alla skulle behöva ställa sig själva i denna situation: Hur mycket är berusningens lycka värd? Skulle det för det första verkligen räknas som "äkta lycka", eller bara ses som fejk? Skulle berusningens lycka vara värd mer än alla de alkoholrelaterade trafikolyckor, vandaliseringar, mord, våldtäkter, misshandlingar, självmord, förgiftningar, beroenden, depressioner, krossade familjerelationer och olyckliga barndomar som finns? Är lyckan hos dem som klarar av att dricka "sunt" och leva i ett alkoholsamhälle utan att drabbas av dess verkningar, värt mer än olyckan hos alla dem som drabbas av alkoholens baksidor? Skulle berusningens lycka vara värd att många U-länder får förfalla p.g.a. att det är alkoholen som har den största makten i deras samhällen, istället för folkets sunda förnuft? Är berusningens lycka ens värd baksmällan efteråt, eller vetskapen om att det är en genväg till det man eftertraktar och eftersträvar?

Hur mycket är berusningens lycka värd? Finns det någon som vågar svara på den frågan?

Ny restrend?

Läste en ganska kul grej i DN igår. Det handlade om resor och hur före detta alkoholister har svårt att hitta alternativ eftersom de flesta semesterorter kryllar av alkohol. Men två irländare (tror jag att det var) har startat ett alternativ, Sober Holidays på den spanska kusten. Garanterat fritt från alkohol och alkoholkultur. Spännande!
Kanske dags för något liknande på fler ställen och då öppet för alla andra också som vill slippa pinsamma nordbor på charterresa...

Glad Påsk! ^___^

Glad Påskhare-hoppning! ^__^

I bet you can't jump like this if you're drunk. :P Wanna challenge me? ;)